PaxInteJag

En kväll där endast de pyttligaste fragment från något som skulle kunna kallas för minnen består, liksom en hatt totalt spårlös. men jag överlevde iaf, tror jag om jag inte är död, har inte riktigt sett till andra personer sen mitt möte med botten på glaset. hade fantatiskt trevligt tills jag olyckligtvis trillade ner i botten på en av de djupaste alkohål jag skådad. Yepp, precis och exakt på pricken hur jag planerat att starta mitt liv igen, eller, eller inte? Saknar ett visst crew av avslagna skandinaver som annars så generöst brukar fylla i där minnet inte räcker till. Men kameran hade kul, och hatten. Hatten hade mkt roligare än jag, så roligt att den noh stannade kvar.
haha måste bara säga, vaknade söndagmorron runt 1, bestämde mig för att idag är det ingen ide att vakna, tog under dagen några korta promenader till köket men annars tillbringades dagen bakad i sägen, framför film efter film. det var underbart! men slut på bakpulver ajabajja!

Stay Black -38

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0